Precis när jag sparade inlägget kom jag på en grej

Om vi säger att jag har en pojkvän, jag har inte speciellt mycket känslor kvar, men ändå inte vill göra slut, så gör han slut med mig, de är han som bryter, VARFÖR gör de ondare, är de för att de inte är jag som går i väg med högt huvud? För att de va jag som blev dumpad? 

De hände mig för inte så länge sen, jag visste inte om jag ville va tillsammans eller inte. Så gjorde han slut med mig, hade jag bara varit snabbare hade jag inte alls blivit lika ledsen, men att de va HAN som gjorde de, jag va fan heartbroken skitlänge. 

Vart liksom så fjantigt, jag ville inte ens vara tillsammans.!(?)

Oxå när man är kompis med en person men man inte gillar den, så tar den bort en först på facebook, (nu kommer de igen) man blir liksom ställd, typ:

-Men, asså! Tror du jag vill va vän med dig eller?! 

Så va de med en kille jag hållt på fram och tillbaka med, eller ja, vet inte va man ska kalla de egentligen. 

Han ragga upp mig och jag föll för han (sluta va så mysig om ni inte vill att nån ska falla för er) men han hade nog bara en sak i hjärnan, eller ja, de som växer mellan bena på killar när dom blir lite uppspelta.

Va inte mycke till stret i den egentligen, men ska väl säga som alla andra "storleken spelar ingen roll". 

Han valde bort mig och jag kände mig dum som en åsna, de va JAG som hade dissat honom flera ggr, och så när de inte passar honom, då ska jag sållas bort. Fjant. 

Stör mig, men endå, varje gång jag ser honom suger de till i magen, varför? 

Får ni oxå så när ni träffar ett ex eller tror att de är ett ex, att man blir aldeless kall och de suger i magen. Man får nån slags panik. Så vet man inte hur man ska bete sig, man fladrar med blicken och leker avslappnad.. 

De här med storleken då, alla som jag känner, i allmänhet säger dom "

-"Stoleken spelar ingen roll" 
Jaha, så du menar att, om en kille du träffar är världens bästa men har en fingerborg till snopp, spelar de verkligen ingen roll?

Not falling 4 that eighter.

Jag ska va ärlig (annars är de ingen ide att jag skriver)

Jag tycker att så länge man kan använda den och den inte är ett lillfinger som kittlar lite på ytan så är de helt okej, men ändå, va är de första/andra grejer man berättar då när man haft sex med en kille,

Jo, snoppen. 

- Hade han stor? 

- Va han bra i sängen?

De spelar verkligen roll. Kanske för att jag är så kräsen med njutningen. Ursäkta att jag säger de. To much information. 

Ha en bra kväll

Hur kommer de sig att blondin bella och kissie har så många läsare?

Jag säger inte att jag är avis, de är faktiskt några stycken som läser mig blogg.

Men de som skriver om är så världsligt, okej, blondin bella har skrivit en bok, har inte läst den men kanske ska göra de.

Dom få ggr jag läst hennes blogg har de handlat om va hon köpt för trosor eller att hon ätit en jäääättegod sallad, där av följer jag den inte. De är oväseltliga grejer. Jag tycker man ska skriva lite egna tankar, bjuda på sig själv och vara ärlig.

Tycker jag nånting så skriver jag de, jag gjorde den här bloggen för att jag orkar inte va tyst längre.

Visseligen är de många som hatar henne, inte för att jag gör de, hon är vem som helst för mig.

De jag funderar över är : Huur kunde hon bli så känd? 

De finns ju över en miljon (har egentligen inte en blekaste) som bloggar likadant. Dont get it, at ALL. Skulle jag skriva att jag fått nya trosor skulle folk undra om jag tagit nåt. Jag tycker de är så fruktansvärt ointressant, jag läser hellre om en person som är ärlig och inte bryr sig om va nån tycker. 

Kommer säkert va nån som läser detta och tycker att jag är dum i huvet. Feel free säger jag bara, you are not alone.. 

Men nu ska inte jag sitta här och dissa andra bloggare. 

Sitter fortfarande och funderar över varför man bryr sig så mycket egentligen. 

Ett exempel. Jag är vän med en person på facebook, så tar den bort mig, utan anledning.

Jag kan ta så sjukt illa upp, varför då egentligen? Vän på facebook? De kan man va med vem man vill, men tar man bort nån från riktiga livet så betyder de inte lika mycket som på facebook.

Patetiskt.

Och alla dessa bråk. 

Jag måste erkänna att jag älskar bråk, som inte jag är inblandad i såklart, men man blir så nyfiken så man nästan poppar en skål popcorn alltså, eller är de bara för att jag är en no lifer?

Så sitter man där och kollar igenom kommentarerna, gillar om den är tillräckligt dissande. Kom igen! De kan inte bara va jag? Eller?

Ska berätta en lite komisk grej, (hoppas ingen som är inblandad läser)

De finns en tjej som är tillsammans med mitt ex, jag blockade henne för ett tag sen, ingen big deal. 
Men de värsta kommer ska ni se, vi har ganska många gemensamma vänner (på fejjan SÅKLART)

så de knepiga va att hon lyckades alltid va på samma uteställen som jag, precis just innan hade jag skrivit med en kompis till oss.

Vilket sammanträffande va?

Inte nog med de, hon började kommentera från sina kompisars konton(!?)

Hur besatt är man inte då? Va fortfande "vän" med mitt ex just då när de hände, men tänkte inte så mycke på de. Till jag fattade att hon va inne på hans oxå för att komma åt mig?! Asså, nu får hon ta å ge sig. Snacka om att förnedra sig själv om och om igen. 

Sen kan jag tycka att de är lite patetikst hur man springer runt på krogen och puttar och pratar lite barnsligt tydligt för att jag ska höra. Tro mig, de biter inte längre. Och ja nu kommer ni tänka,

-"jaha, men varför skriver du om de då?"

Ja, varför inte liksom, vill inte skriva de i min privata dagbok för jag vill inte minnas "dom" när jag ser tillbaka, då blir jag säkert sur.

Så jag låter de bara försvinna med tiden, men de är lite svårt när tjockisen ska va upp i mig hela tiden. Förstår inte va hon får ut av de. :) ingenting för jag ger henne ingen respons. Eller jo nu kanske, men de är bara en fet diss liksom. Maha

Vart ett ganska tråkigt inlägg, men man kan inte va rolig jämt. 

Ska skriva ett roligare snart när jag fått lite tid att knepa å knåpa lite.