Vet liksom inte va jag ska skriva om längre, känner mig så tom på tankar. Tom tank, det har jag oxå, nej då. Tankade igår. SJÄLV, duktiga jag! haha, Men tankade tydligen fel då med. Snablar. 

Pratade med en kompis igår. Hur folket i den här stan lägger sig i allt för mycket. Hur folk bara skapar sina egna uppfattningar och sprider ryckten för att dom passar till dom. Hur dom vrider och vänder på saker och ting för att det ska låta lite maffigare. Brer på ett lager till med smör på mackan. 

Ryckten. Det värsta som finns. Skapa en egen uppfattning nån jävla gång. Lyssna inte på all skit som alla säger. 

Tex. Jag är trevlig mot dom som jag tycker om. Jag smörar inte för folk som inte förtjänar de. Så kanske det är någon som jag inte varit så trevlig mot som säger det vidare till någon bekant till mig, som inte alls tycker det stämmer in. Så här är det, man kan inte gilla alla heller.

Men kan bli så less på att alla ska lägga sig i allting som händer. Har ni inga egna liv?

Jag gör mina egna val, jag väljer mitt liv. Om det skulle straffa någon så är det bara mig själv. Låt mig göra mina egna misstag. Så jag lär mig nångång. 

Jag kan känna att så länge jag mår bra själv så behöver ingen bry sig. Det stör väl inte nån hur jag väljer att göra med mitt liv. Ja till viss gräns, men vissa saker måste man få välja själv. 

Förstår ni vart jag vill komma?

Mind your own fucking business!

Ååh. Det där hjälpte kan jag säga. 

Visserligen kan jag klaga på saker och ting, men det är ingenting som man behöver sprida vidare. Hur man kan få bisarra frågor som inte alls stämmer in på vad som har hänt. Och varför får jag det? Jo för att folk väljer att snacka om saker dom inte vet ett skit om. 

Jag brukar sällan prata om saker jag inte vet nångting om. Om jag undrar nånting så frågar jag väl personen i fråga. 

Får oftast bäst svar då, eller är jag ensam om det? 

Tycker inte heller om att prata om saker som inte har med mig att göra. Vad har jag med det att göra liksom? 

Just det, ingenting! 

Så enklet är det. 

Känns som att jag mognat typ 80 år i förväg jämfört med vissa människor. Som kan prata om saker dom egentligen inte har en jävla aning om, hur man vet själv vad som hänt och får höra deras skruvade historier. 

Såja. Nu räcker det Mikaela. 

Lugna sig. 

Kan ju skriva nånting trevligt ist. Jag trivs med mitt liv just nu. Jag är nöjd. Hoppas ingen tycker det är nåt fel med det.

Så kan det oxå va. Klagar man, så stör sig nån på det, är man lycklig så stör sig nån annan på det oxå. 

Är det aldrig någon som är nöjd?

Ser bara problem i allting jämt. 

Nu ska jag kika film med trevligt sällskap :)