Det här med njutning då. 

Vad man tycker är njutning. Det kan va att bli kliad på ryggen, dricka vatten när man är törstig en het sommar dag, bajsa eller ha sex. 

Sex då? Jag skriver om det för att jag måste veta hur andra tänker på det. 

När jag och min kompis var runt 13-14 började man bli lite intresserad av vad det handlade om. 

Måste bara säga att jag och min kompis VAR inte normala. Vi hade lite sjuka tankar som vi nu bara skäms när vi tänker på det.

Vi blev "kära" i snygga killar precis som vilken tonåring som helst. 

Vi satt i allianshallen och spana på killar som spela innebandy. 

Va trodde vi liksom, att dom skulle komma på vita springare när dom spelat klart matchen?

Dom sket väl i vad det var för småbrudar som satt å kika på dom. 

Jag minns en gång när min syster var "barnvakt" åt oss. 

Vi satt vid bordet och pratade om sex. Min syster är trotts allt 5 år äldre än mig. 

Hon skulle förklara hur det var att ha sex för oss.

- Det gör typ ganska ont och sen så känns det som att du ska spy"

Jaha, men gud va kul? Ska jag må dåligt av någonting som jag förmodligen kommer syssla med tills jag är 65?

Då vill jag fan inte vara med alltså.

Man har ju sett alldeless för många filmer när killen kör sitt race och sen ligger tjejen och eftergosar. 

Klart som fan hon gör det. Hon är väl fortfarande kåt. 

Den bilden av att det bara var killen som skulle njuta gjorde mig fan förbannad. 

Är man två om en sak så ska väl båda få njuta lika mycket.

Jag tänkte inte agera töm-påse hela mitt liv och kanske få en unge på köpet. 

Ska han njuta, ska jag njuta. Lätt som en plätt

Jag tror alla tänker så, men att vi tjejer inte alltid har vågat ställa krav. 

Har flera tjejpolare som har pojkvänner, som inte vågar säga till hur dom vill ha det. Finns inte i min värld. 

Det är som att laga mat varje dag, men aldrig få äta den. 

Hur kul är det på en skala. 

Jag hatar iofs att laga mat. Men antar att ni förstår vart jag vill komma.

Sen är det oxå så här. Berättar man ingenting, så har man heller ingenting sagt. 

Vill man att killen ska fortsätta så får man ta för sig. 

Satt å läste precis om hur många det är som aldrig får orgasm vid sex.

3 av 4! 
Fattar ni? 

75% av alla aktiva kvinnor får aldrig orgasm. Dom där 25% kan ju skratta sig lyckliga! 

Jag ser mig den här medelålders kvinnan, runt 35, har 2 barn, men aldrig uppleft en orgasm. Lite halv bitter sådär. 

Hur kul är det då? 

Mannen då? Han vill väl få sin tjej att njuta. Fyfan va hemskt att aldrig få sin tjej att komma. 

Sexlivet måste ju dö ut. 

Nej ni, jag skulle aldrig låta mitt sex-liv dö ut som mammutarna. Det är en sak som är säker.

Hur är det med ungdomar nu?

Vad är det som är viktigt? Att ha en pojkvän eller bli av med oskulden så snabbt som möjligt?

Nu för tiden handlar det bara om hur många man har varit med. 

Man märker det när man går ner i åldrarna. 

Många frågar hur många man legat med.

Det spelar ingen roll. Inte längre. 

Jag vet en 15 årig tjej som legat med fler än 10 personer. 

Jag vet inte hur jag ska ta det?

När jag var 15 gick man mest runt å fnissade åt det. Men inte mer än så. Kände att jag inte va tillräckligt intresserad av att ligga heller. Men det är ju såklart olika. Alla börjar olika tidigt. 

Vet många som var yngre än 13 när dom blev av med oskulden.

Jag hade aldrig varit redo vid den tiden på livet. 
Herregud, jag var upptagen med att VARA barn då. Inte BLI med barn. 

Förr, när man var mindre tyckte man att det var äckligt när man visste en person som hade legat med fler än 3 stycken. 

Nu är man impad när det är så låga tal. 

- "Oj, bara 3..? Är det inte fler?"

Kanske beror på staden jag bor i. 

Vi har mest könskjukdomar i hela gävleborg. Kanske till och med hela Sverige.

Skulle inte förvåna mig. 

Oskulden ger man bort hur som helst nu för tiden. 

Bara för att man ska ha gjort det. 

Jag talar sällan om min "debut"

Den va skit. Kort och gott. 

Tänker inte gå in på detaljer, faktiskt. Det är för privat ^^

Nu orkar jag inte skriva mer. Trevlig söndag på er!

Men fy vilka tråkiga människor som inte ens vågar kommentera, jag bad er faktiskt. 

Hade ganska många läsare på inlägget. Å ingen kommenterade?

Hur ska jag då veta vad ni tycker om det jag skriver? 

Snusk är alltid kul, tycker jag. 

När det inte blir för äckligt, men det blir ju till, det man tillåter. 

Är man öppen så kan man ta saker och ting med en klackspark. 
Låt fantasin flöda. Det har jag alltid gjort.

Igår firade vi en kompis som fyller år. Riktigt trevligt, men vädret var mindre roligt. 

Jag va nykter såklart, jag va chauffören som vanligt. 

Var nog den enda som va nykter oxå. 

Fick frågan hur jag kunde vara det så länge. 

Ja, för att jag inte får ut nånting av att vara full längre. 

Jag har ingen sprithets heller ingen krogen-hets. Jag vill inte vanställas i skallen. 

Låter kanske lite dramatiskt med så känns det nu för tiden.

Folk skrattar och har roligt, ju fullare dom blir. 

Varför inte ha roligt utan. Du är ändå inte dig själv när du dricker. Speciellt inte när man spårar ur.

Been there, done that.

Vissa har ju en tendens att göra det vaaarje gång dom dricker. 

Jag hade en period när jag spårade nästan varje gång jag drack. 

Sen hade jag min vändning. 

Det bara blev så, jag såg livet från ett annat nyktert perspektiv. 

Men vissa vet inte när det är nog.

Är inte det ett wake-up call när dom får höra att dom bitit och slagits med sina bästa polare?

När det händer varje gång dom dricker oxå. Första gången kanske det är okej. Det är trotts allt alkohol vi pratar om. 

Allting är okej då. Till en början.

Sen andra gången vet man hur man ska ta det.

Tredje gången är det bara tragiskt. 

Hur en människa inte ens har kontroll. Som bara spårar ur och inte vet alls vad dom håller på med. 

Kan inte dennes vänner hjälpa den då? Eller vågar dom inte säga nåt?

Det skulle inte jag göra. Alla problem man har samlar man under mattan på söndagskvällen, så är det glömt till måndagen.

Sen hoppas man innerligt att ingen ska ta upp det så man måste skämmas ännu mer. 

Det vet man ju själv. Det va ingen av mina kompisar som bad mig ta det lugnt. Kanske la in det som ett skämt, men  eftersom alla garvade åt grejerna man lyckats göra så tog man det inte som att nån såg det som ett problem. 

Tills jag själv gjorde det. Det hände inte för många gånger innan jag förstod vad jag var tvungen att göra.

Så jag tog mig i kragen. 

Man vågar kanske inte säga det till någon i sin närhet. Varför inte egentligen. Man visar bara att man bryr sig då.

Vill inte heller såra den personen det gäller. 

Nog om det. Det gäller inte mig längre så jag lämnar det till personerna det gäller ist.

Punkt.

Det här med sex då? Did it caught your eye?

Allting som är lite förbjudet att skriva om är ju kul.

Man går ju liksom inte å köper en Kama Sutra bok till sig själv. 

Den köper man till någon som man vet har samma snusk tankar. I hopp om att få läsa boken själv någongång.

Som när man var liten. Sex var en tabu.

"Nej Mikaela. Hush hush.

Inte prata om sex nu. Det håller vi tyst om."

Man fick för fan läsa "kropp och knopp" i KP (kamrat-posten) för att få veta vad som hände med en när man blev kåt eller när man kom i tonåren.

Som tur var hade vi fetaste bok-upplagan med "kropp och knopp".

Fanns svar på allt. 

Det var som mitt lilla uppslagsverk. 

Mina funderingar fanns oftast inte med. Har alltid känts som att jag legat steget före.

Men dom här standard frågorna.

- Varför blir det alltid blött mellan benen när det kommer en sexscen?

Ja för att du blir kåt, det är för fan naturligt. Samma jävla sak där. 

Upptäck själv. 

Och dom här ständiga jävla frågorna. 

- Varför är mina bröst olika stora?

- Kan man få mindre bröst om man sover med bh?

- Vad är det för vita prickar på mitt ollon?

- Har jag mask i magen om det är vita maskar i mitt anus?

(Okej att man är rädd som barn, man kanske är uppväxt med att inte fråga så mycket. 

Jag fick ofta höra; Tänk lite själv, Micken. 

Och, tro mig, det gjorde jag. Lite för mycket. Än i dag.)

Samma fråga som, kan hjärnan bli mindre om jag sover med mössa?

Kroppen är ingen lera du kan forma med ett klädesplagg.

Hur kommer det sig att folk är så otroligt korkade?

Om vi skulle samla 10 personer i ett rum, där dom skulle få diskutera med varandra, så skulle min första tanke vara.

AMEN VA FAAA-AAAN! 

Det händer alldeless för ofta nu för tiden.

Jag liksom, kan tappa hakan när vissa yttrar sig. 

Man tittar på personen och det verkligen vrålar i skallen;

 

Men snälla!?

Are.

You. 

Fucking.

Serious!?

Det känns verkligen inte som att någon förstår mig fullt ut. Och. Om det händer är det allt för sällan. 

Jag kan räkna ut det mesta som kommer hända. Nästan alltid beredd på att något kommer att hända. Därför blir jag sällan förvånad när det händer nåt. 

Jag kan bli chockad när vissa nästan bryter ihop.

Så tänker man: Men det där förstog du väl att det skulle hända. 

Är det bara så för mig?

Man ligger liksom steget före hela tiden.

Igår blev det lite tokigt i min skalle. Tror jag va trött och ängslig. 

Men så fick jag höra.

Njut. njut hela tiden Mickan.

Njut bara. 

Då vände det på en gång. Det va som att någon öppnade en dörr till en helt ny del av hjärnan.

Delen av hjärnan som verkligen kastar verkligheten i ansiktet på mig.

Jag ska sluta klaga på idioter. Vilket min blogg typ bara handlar om, egentligen. 

Jag ska njuta av deras korkade jävla sätt istället.

Njuta av att jag aldrig skulle komma på något så dumt.

Jag tänker inte acceptera att jag föddes in i den här världen och sen ska det komma någon äcklig person och påstå att det inte går att lita på nån. Jag tänker inte göra det.

Jag litade blint på folk som mindre. 

Sen när det var människor som va elaka mot mig så förstod jag att det inte går. Det går inte att lita på en annan människa, fullt ut. 

Den enda människa jag måste lita på, det är mig själv. Jag måste lita på mig själv. Det är jag som bestämmer vart jag vill hamna. Vet inte jag vad som är rätt. Nej då vet jag inte heller vad som är fel. 

Jag måste lita på det som känns bäst. Och det är det bara jag som kan avgöra. Ingen annan.

Ingen annan vet vad som är bäst för mig. 

Det känns som att jag föddes utan elaka tankar och utan elaka knep att förstöra för någon annan. 

Hela världen går ju ut på att krossa alla andra.

Om det är så det är så flyttar jag till månen, eller nån annan planet. 

Kanske finns nån alien som förstår mig. 

På Uranus kanske.

Jaa jag tog det som exempel för att man kan tolka det på fel sätt.

Ur anus. Bajs, prutt, fjärt, fis å mök. 

Sjukt omoget, men det är fan det enda jag kan skratta åt. Eller när nån gör illa sig. 

S k a d e g l ä d j e <3

Men sån är jag, varför kan man inte bara skratta jämt för? 

Jag fattar sällan om nån är seriös eller inte. Och dom gånger jag råkar skrattar åt nån som är seriös så kommer den här tanken igen. Amen va faaan..!! 

Korkade människa. TÄÄÄÄÄÄNK NÅNGÅÅÅÅÅNG! 

----

Ingenting. 

Just det ordet får mig att förstå allting.

Tänk på det ni oxå. 

En hemsk dag kommer ni förstå innebörden. 

Det är oftast svaret på mina frågor. 

Klura på den om ni kan.

Om ni kan det så kommer jag bli förbryllad att ni stackare är på samma nivå som jag är. 

Nu ska jag sova, om myggjävlarna slutar suga på mig, dom slutar iaf suga när man slår dom, till skillnad från blondinerna. 

Jepp, ett till sex skämt. 

Keep it up Mikkan.

Om det nu är så jag heter. 

Slappna av bara.. Njut av det som händer.