Nu har jag verkligen sovit ut, känner mig som törnrosa. 

Somnade väldigt sent på söndags förmiddan, sov till halv 6. Det kändes fett ovärt. Men som tur va så var det dåligt väder. Vaknade och käkade frukost. Haha, sen åkte jag å hämtade Emil. Antar att vi var tråkigt sällskap, trevligt var det iaf :) hann inte vakna riktigt innan jag somnade igen. 

Har tappat min insperations källa någonstans. 
Vart katten har jag lagt den? 

I början när jag skrev hade jag tusen olika idéer vad jag skulle skriva om. 

Så var det som att någon sög ur allt ur skallen på mig.

Värdelöst.

Jag läste min dagbok i dag. Jag är faktiskt ganska rolig, för det mesta. Det sjuka är att när jag skriver sanningen, så är det så man garvar. 

Mina uttryck är så sjuka. 

Jag skulle vilja att någon som inte känner mig alls ska läsa den. Eller kanske en psykolog. För att se vad som är felet. 

Så många liv jag levt. Hur jag kommit undan nästan alla situationer som jag satts i klistret. 

Att jag lyckades.

Jag skulle vilja skriva om allt, men jag vet inte vilka storys som jag skulle kunna skriva om. 

Det är för många som skulle bli indragna. 

Jag kan nästan skämmas för det jag gjort. Men eftersom det är så få som fått reda på vad jag gjort så låter man det ofta passera. "Det man inte vet lider man inte av"

Fast ibland när det kommer fram lindriga saker jag gjort och folk överreagerar så är jag glad över att det var dom lindrigare saker jag gjort. 

Det låter som att jag är hemsk. Ska jag vara ärlig så har jag varit det. Vill få många saker ogjorda. Men oxå så har jag växt av att få göra lite som jag vill. Ingen har stoppat mig, så jag var tvungen att stoppa mig själv.

Jag ser vad människor tillåter en att göra. Vilket är mycket. Alldeles för mycket. 

Man ser verkligen i min dagbok hur många gånger jag kommit undan. 

Jag ledsnade helt enkelt på att komma undan. Så jag bestämde mig för att lägga ner allt festande. Till å börja med. Sen tänker jag inte ta upp nå mer. Men ja. Det handlar om sex. 

Nånting måste ha hänt. Jag är inte alls den personen jag var i början av året. 

Jag tror att jag höjde mig själv. Jag värderade mig själv när jag tog mitt körkort. 

Att jag faktiskt kan klara vad som helst. 

Jag vill veta vart jag har mig själv och därför la jag ner alla mina andra liv. Eller, hur fan säger man. Jag kastade mina masker. Jag lär känna dom jag vill lära känna. Det finns inga "efter-krogen-ragg" längre.

Nu är jag den jag vill vara. Jag skulle vilja använda ordet "nej" lite oftare. Men det är något man får jobba på.

Sen att jag är så bitter i mina inlägg betyder inte att jag är det i vanliga livet. 
Jag delar med mig av alla sura tankar på bloggen för att ingen säger emot, jag skriver det jag vill,

och orkar knappt diskutera vissa saker med mina kompisar som kanske handlar om liknande saker.

Det känns som att dom redan vet vart jag står. 

Jag har blivit den personen som antingen drar igång en diskussion med mina åsikter eller rycker på axlarna. 

Vissa gånger rycker jag på axlarna bara för att jag har för mycket att säga om saken.

Men, det är inte så konstigt eftersom jag analyserar ALLT. 

Sen att jag skriver om sex är för att det alltid är kul att prata om. 

Varför är det så?

Hur synen på sex har förändrats genom åren.

Precis som med allt annat. 

Har alltid kunnat pratat med mamma om sex. Även som liten. 

Sex var ingenting man skulle skämmas för, därför vågade jag prata om det. Det är så ett barn blir till. 

Sex är någonting vackert som man gör med någon man älskar. Visserligen har dom gränserna tänjts lite med åren. 

Tycker folk ligger lite hit och dit. 

Jag dömer ingen för det. Alla gör sina val på egen hand. 

Man kan inte heller köpa grisen i säcken.

Haha tänk den här då. 

Man väntar med sex tills man gifter sig, så lyckas man gifta sig med någon som inte alls är som en själv i sängen. Så ska man leva med varandra resten av livet.. Osis. 

Frigjord, det är nånting jag alltid har varit. 

Hålla lådan med att prata snusk drar alltid igång folk. Vissa blir lite röda om kinderna men det försvinner för det mesta haha :D

Det är inte så många som tror att jag kan vara såpass grov i munnen som jag är.

Det mesta relateras till sex. Kanske blir så när man hängde med killarna i skolan. Killarna och jag. Lill killen.

Hade det varit tvärtom, att det varit massa tjejer och en kille, hade killen blivit kallad bög. (hänger iofs fortfarande med killar så..)

Jag växte upp med ärlighet och inga jävla knivar som höggs i ryggen. Inte med killkompisarna iaf.

En och annan tjej har man råkat ut för som ska hålla på å jävlas med en. 

Jag som inte vet hur tjejlivet går till riktigt har ju aldrig varit den som tycker att det är kul att vara elak. Inte utan anledning.

Jag blev en i gänget eftersom jag för det mesta var mycket sjukare än dom flesta killarna. Dom lärde mig att man får vara precis som man är. Så vill jag leva resten av mitt liv. Det va inge skitsnack bakom ryggen, man bara va. 

Visserligen är det många som tror att jag är lesbisk. 

Vilket jag inte är. 

Hade jag varit det hade jag erkänt det. 
Jag skulle aldrig kunna ligga med en kille om jag verkligen vore tänd på tjejer. 

Det är lika dumt som att jag skulle ligga med tjejer fast jag egentligen ville ha killar.

Makes no sence.

Som vanligt är det ingen som fattat det. 

Ha en bra dag. Hörs hej.