Jag ber om ursäkt för den plottriga texten, men har bloggat från mobilen, då går de inte att redigera texterna :)

Jag snöa in mig så mycke på one night stands igår.

Hur är de egentligen man ska bete sig då?

Ska man klä på sig å gå hem? Ska man äta frukost, käka en bakis pizza?

Jag kan inte säga att jag aldrig haft ett one night stand, absolut inte, men de har aldrig varit pinsamt, kanske för att de inte är en främling.

Men för inte så länge sen vaknade jag upp i en soffa, hade inte hunnit sova många timmar så va väl lite förvirrad, men jag fattade inte alls vart jag va, så vrider jag huvet lite åt vänster och förstår vart jag är.

Jag ville bara sjunka genom jorden kan jag säga. Jag låg intryck och om jag rörde mig så hade han säkert vaknat, å jag visste inte ens hur jag såg ut, hade jag smink i hela ansiktet, var mitt hår åt helvete?

Så jag ålade mig sakta men säkert uppåt, när jag skulle plocka ihop mina kläder, (ååh va jag låter slampig..)

slog jag i huvet i bordet å de gjorde så frukvansvärt ont, jag väser lite smidigt "fittaaaaaaaaaaaah"
då vrider han på sig och jag lägger mig platt på golvet för att han inte ska se mig. Tänk om folk visste hur man anstränger sig på för att man inte ska se för trashig ut. 

Jag smyger in på toaletten och kollar mig i spegeln.

Jag såg ut som nånting katten släpat hem, ätit upp och sen spytt upp.

Jag sminkar mig och tycker jag ser helt okej ut för att ha festat hela helgen.

Han vaknar och hans kompis kommer dit, de plingar på dörren och jag tror jag ska dö. Jag hade hellre tagit toalett vägen än att få presentera mig som hans lördags knull..

Jag gick stolt där i från.. eller. Nu ska jag övningsköra. skriver sen.

Va roligt att de är så många som läser och får lite kommentarer!:-)

Min mamma och jag pratade om otrohet idag, Jag vet inte hur de är att va "otrogen" alltså att man har en älskare eller en älskarinna.

Hur beter man sig egentligen?

Några av mina tjej kompisar tror att deras killar är otrogna när dom inte svarar.

Men är man så dum att man inte svarar då? Man låtsas väl inte som nånting isf?

Att man säger att man är nån annan stans.

Jag skulle iaf inte sluta svara på samtal eller sms om jag skulle va smidig.

För då väcker de bara uppmärksamhet.

Varför är tjejer så otacksamma?

Eller jag kanske ska säga att jag är de, om en kille är dum och elak så vill jag hellre jaga honom än att ha den där killen som är snäll och jagar mig.

Jag tycker inte om killar som är för på men oxå så älskar jag uppmärksamheten.

Why?

Aldrig nöjd.

Hur ska man nånsin veta va man vill ha?

Är de för att de finns så mycket erbjudanden? Eller va fan, de är ingen Ica affär.

De finns så många som lockar. Som man passar bra med.

Jag är sån att jag öppnar mig för fort. Å då menar jag inte att jag bresar fort, utan att jag ger ut mig själv, så är de för många som vet för mycket om mig.

Jag är så blåögd för vissa att jag skäms ibland. Jag tror alltid att alla är godhjärtade.

Så berättar man om sig själv och den personen skrattar en rakt i ansiktet sen när de sket sig.

-"trodde du verkligen att jag brydde mig eller?"

Usch va less jag kan bli på sånt.

Att de finns så mycket elaka människor.

Hur kan de bli så? Man föds väl inte sån?

De är säkert nån som sårat dom först och sen sluter dom sig. River aldrig ner muren igen.

Jag vill ofta lära känna människor på djupet, veta deras inre tankar.

Därav är jag öppen med mig själv. Och i bland kan jag känna mig så ensam i mina tankar att jag måste berätta dom för nån.

Dumt för de mesta.

Men hur ska man annars lära känna nån?

Jag vill att dom jag är med verkligen kanske en dag kan förstå mig fullt ut.Berättar man inget så kommer aldrig nån förstå dig.

Jag måste berätta en sak jag va med om.

En kväll hade jag följt med en kille.

På morgonen efter visste inte jag om jag skulle smyga hem eller stanna tills han vaknade.

Va är de folk vill då?

Varför inte lära känna varandra på nyktert stadie?

Kan vissa bara pumpa å dumpa?

Killar är så rädda att tjejer blir kära och klängiga. Men så är de inte.

Man känner sig så dumförklarad när killen bara antar att man inte kan va kompisar. Man vet väl att ett one nightstand aldrig blir mer än ett ligg.

De känns som att dom tror att man ska gifta sig med dom. Jag vågar iaf prata och säga va jag vill även i nyktert tillstånd.

Im not stupid!

Man vet väl att de inte blir giftermål bara för att man ligger med varandra. Sluta döm för fan. Men vänta lite.

De är precis de jag sitter å gör. Hehe.

Sån är jag.

För några dagar sen satt jag och pratade med en kompis.

Vi pratade om folk som inte vågar visa vad dom vill ha i sängen.

Vi pratade först om tjejer, de ÄR svårt för en kille att veta va tjejen vill ha.

Om man inte säger nånting så är de klart killen tror att han gör rätt.

Så skvallrar hon för sina vänner om hur han inte alls får henne att njuta å hur han gör konstiga saker. Ja men ursäkta att jag säger de här, öppna käften eller visa hur du vill ha de då?!

Svårare än så är de inte.

De blir oxå lättare för killen att veta hur han ska göra. Visst om man inte haft sex förut och de är första gången. Man känner inte varandra så bra de är klart de tar tid innan man lär känna varandra, eller så klickar man direkt, kan ju vara att man har likadana tankar och Vågar Ta för sig.

Men de är oxå de one nigth stands är till för.

Eller har jag missuppfattat allt? Man gör allt man inte gjort förut.

Fast de finns ju oxå en gräns. Man behöver inte va mer än två, menar inte att de ska bli nån sex orgie.

Två räcker.

Men såklart måste man utforska oxå. De är så man upptäcker va man gillar och inte.

Har oxå haft lite funderingar, man kan ju ha bra personkemi och så, men har ni tänkt på kysskemi och sexkemi?

Man känner direkt när de inte stämmer. Men man ska ju inte heller ändra och ha sig.

De handlar om att klicka på alla plan.

De är väl oxå lättare att ta för sig om man har bra självförtroende och kanske kust träffar dom som är lika frigjord som en själv. Har aldrig varit blyg för att säga va jag tycker, de kanske ni märker.

Hoppas ni får ut nånting av de här, annars tog jag kanske upp 5-10 minuter av eran tid.

Ber om ursäkt för de.

Har oxå svårt att urskilja känslor för vissa personer. Man kan trivas jätte bra ihop och ha skit kul. Men är de värt att förstöra vänskapen för känslor som kanske är lite förvirrade?

Att kunna utskilja kärlek och vänskap. Men jag lägger de på hyllan ett tag :-) blir nog bäst så.

Inga missförstånd eller brustna hjärtan.

Har lite mer att skriva om, Har ni tänkt på hur mycket fördomar som många har, tex om invandring.

Vi i Sverige tar emot så många som behöver hjälp, å självklart så är de av en anledning dom har kommit hit, men när de är så många som visar otacksamhet jagar bort personal som ställer upp och hjälper.

Hade jag behövt fly till ett annat land så hade jag aldrig betett mig som vissa gör.

Visst att dom är rädda och är osäkra på andra människor, full förståelse, helt och hållet.

Men vet dom att dom ska få komma till ett land där de inte är krig och alla hjälper med den hand dom har över.

Jag är verkligen inte rasist eller så, men jag kan bli så förbannad när vi som bor här i Sverige sätts i andra hand och har mindre inkomst än va invandrarna har och att dom inte vill lära sig svenska eller vill jobba.

Ja men dom ska väl ha samma förutsättningar som vi har. Vi måste oxå kämpa för att komma någon vart.

Och måste bara berätta, en söndag när jag gick från stormyra så gick de 2 st 12 åringar bakom mig som ropade å kommenterade min röv(?!)

-Amen stanna rååå!! Fan va snygg röv du har.

På nåt sätt vart jag ofredad, tänk hur dom blir sen då?

Jag säger verkligen inte att alla beter sig så, alla är olika och de är jätte många som är schyssta och precis som vem som helst.

Men såna små killar kommer inte få någon bra kvinnosyn.

Men Vi i Sverige är ofta så att vi bara sväljer å sväljer.

Vi säger oftast inte rakt ut va vi tänker, (jag hör inte till dom) och vi är för snälla för att säga ifrån, men så är de ju oxå så att alla har olika sätt att se på saker, men kvinnosynen är kaos hos vissa invandrar män.

De är som att man är en köttbit som dom ska marinera och äta upp på ett naffs!

Men nu kommer vi från ämnet.

Många av mina vänner tycker att vi inte ska ta in fler invandrare, kolla i Uppsala tillexempel, studenterna får knappt plats.

Så ska vi ta in över 2000 till i veckan under flera månader.

Sverige måste sluta vara så snälla. Vart ska alla bo? Finns knappt plats nu för oss som redan bor i sverige.

De är sjukt och att detta tystas ner är ännu värre!

Men såklart tycker alla olika. Kan ju säga att jag är inte ensam om att tycka de här.

Mitt ord är sagt.

Tröjan du hatar? Är de en slags metafor för en personlighet? 

Man får väl tolka de som man vill, men fan va grym låten är! På lördag spelar dom på "gossip" kan inte va mer lycklig att få se snyggingarna som sjunger rakt in i hjärtat! 

Många låtar just nu handlar om så mycke hat och dissar, så jävla skönt. Så många låtar som man känner igen sig i. 

Varför finns de så mycke hat då? Jo för folk nu för tiden vet inte hur man beter sig, finns ingen moral kvar i dagens ungdommar, låter som en kärring på 80 år haha. 

Men hur behandlar vi varandra då? Jo, som skit, jag kan inte säga att jag är bättre än nån annan, men jag vet iaf vad som är rätt och fel, har varit med om så mycke på sistone som får mig att bli mållös, jag har så mycke hat inom mig som aldrig får komma ut, jag drömmer till och med om att slå folk tills dom nästan smäller av, va ska man göra med ilskan då? Finns de undantag för vilka man får slå? Dom som inte förstår vilka jävla idioter de finns, de är inte så konstigt att vissa flippar ur och nästan slår ihjäl varandra. Kanske måste ta till proffisionell hjälp snart, innan den sker en olycka. 

Också har jag tänkt på nonchalanta männsikor, de är dom man vill slå sönder så dom spottar ut alla tänder på backen. Att dom tror att de dom gör är alldeless rätt. 

Jag låter väl som värsta psykfallet, men så är de inte, jag är alldeless för dum-snäll för att ens engagera mig, hur kan de va så, att vissa är så dum-snälla att dom blir sårade, att folk kan utnyttja varandra på de sättet. "Ja men fråga Mikaela, hon ställer alltid upp, säger aldrig nej" 

Och varför jag inte säger nej är väl för att jag vill att en dag ska man ställa upp likadant för mig, men gör nån de? Näe, tveksamt, så klart jag kanske frågar nån som jag vet ställer upp, men om de är så, så betalar man tillbaka inom en snar framtid eller direkt. Jag har aldrig haft förmågan att utnyttja någon. Bra eller dåligt, de vet man aldrig. 

Jag undrar verkligen hur vissa ser på mig, en tjej med attityd men också tillbakadragen? Eller en bitchjävel med noll förståelse. De kan ju omöjligt bara vara jag som har såna tankar. 

Många som har träffat mig nångång brukar alltid tyckt att jag är en kaxig liten plutt, vissa ggr kan jag bli ledsen att folk tror att jag är en elak person, för de är jag verkligen inte, jag har alltid samma sätt att se på folk oavsätt va andra säger, jag vill oftast få en egen uppfattning av dom jag träffar. 

"Vet du vem Blablabla är?"
"Aa han är schysst"

"Men guuuud, vet du va han gjort eller?"

Jaha?! Vem bryr sig? Han har inte gjort mig nåt, man kan inte dömma nån innan man lärt känna den, sån uppfattning har jag alltid haft. Men iofs, är de nån som bryr sig? Näee, va väl de jag trodde.

Jag vet till och med om att folk som har undvikit mig för saker dom hört om mig. Shit va jag måste från den här stan. Men ändå inte, jag har fått så mycker vänner, eller ja, bekantskaper.

Saknar också Uppsala, min hemstad, som jag bodde i, i 19 år, sen flyttade jag upp hit till "Glada Hudik"

En liten korrektion "Suuur Hudik"

Har nog aldrig varit i en stad där folk har så mycket fördommar och skitsnack, men, å andra sidan så va ska man göra då? Skvaller och skitsnack, å föda lite ungar. Sådär ja, där har vi Hudik i ett nötskal.

Måste berätta en grej bara, jag va till ungdomsmottagningen, å så frågade tanten (tant och tant, hon va över 30 iaf)
"Hur mår du?"
Min reaktion blev - Varför ska hon veta de för, ingen ska veta de, då använder dom bara de emot mig sen!

De är så de funkar i Hudik. Berättar man en sak, Trippar dom iväg och berättar de sen över en bakelse på 24 karat ( ett populärt fik i hudik)

Så är de verkligen, har träffat så många människor som blir lyckliga i andras olycka, vet inte hur många av mina "vänner" som har gnidigt händerna av förtjusning av min olycka. Sjuka jävlar.

"Äh, de är rätt åt henne"

Jaha? Å varför då om jag får fråga? Va har jag gjort ER?

Jag tror på karma, en vacker dag när solen är som varmast så får ni tillbaka av all jävla kraft! Jag tycker inte om att hämnas, även fast de lockar. Jag kommer fortfarande vara lika sårad av de "dom" gjort mot mig. Lika bra att vänta på karmat. De är väl de som håller mig levande.

Att veta att en dag, en jävla dag kommer dom få sota för den skit dom gjort. Men vissa drabbas ändå.

Säger inte att jag är en av dom, verkligen inte. Men fortfarande har de hänt så mycke skit på sistone att jag verkligen tror att de är en lurig jävel som sitter och ser allt jag gör och kan läsa mina tankar å utför nånslags livs voodo på mig. De ofattbara har hänt för många ggr, hoppas den här personen tar en paus när jag har uppköringen iaf. 

Nu ska jag ta en paus, haha. Röka en cancer pinne kanske, så man dör lite fortare från den här skit världen. 
Bitterfitta? Hell yeah.