Direktlänk till inlägg 25 juni 2012
Holy shit vad mycket reaktioner det blev pga mitt förra inlägg.
Ska inte yttra mig om en sån sak igen. Alla verkar ta det på helt fel sätt.
Skitsamma.
Nu lämnar vi det så ingen behöver hata mig mer.
Hur mår jag då?
Om någon undrar.
Jo tack, helt okej, sover som aldrig förr gör jag oxå. Kan sova 11 timmar utan problem.
Jag känner mig som törnrosa ibland. Känns som att jag bara sover och sover.
Kör lite bil emellanåt.
Ska börja med en ADHD utredning nu oxå. Äntligen ska jag få svar varför jag är som jag är.
Hyper och okoncentrerad 24/7.
Det är inte bara jag som märkt det, som tur är. Jag är inte galen trotts allt.
När jag läser mina gamla inlägg så kan jag fundera på vad fan jag tänkte med.
Tex i april så hade jag skrivit om en person, som fick mig att må ris och ros. Helt sjukt att jag trodde att mitt mående berodde på just den personen.
Visserligen hade den personen mycket med saken att göra men inte alls så mycket som jag trott.
Allting handlar om hur jag är.
Hur jag väljer att se på saker och ting.
Kan jag skylla på någon annan än mig själv så gör jag gärna det, om jag ska vara ärlig.
Hur kan det vara så? Varför kan jag inte fatta själv att jag är den enda som kan lösa saker och ting. Jag kan skriva smarta saker som jag tycker att andra ska följa, men jag, jag har helt plötsligt andra regler som bara gäller mig själv. Jag kan se hur andra far illa och försöker hjälpa dom.
Medans jag själv lallar runt i någon slags fantasivärld där inget dåligt kan hända mig.
(Så kommer det en dag när man får en smäll i fejset och inser att dåliga saker händer även mig.
Lite för ofta kan jag tycka nu för tiden.)
Jag kan komma på mig själv att stå där som ett fån, ta hur mycket skit som helst. Alla andra ser det, utom jag själv.
Kan man vara så självdestruktiv? Alla ser utom jag?
Vad vill min hjärna mig!?
Nu kommer dom här sjuka tankarna igen.
Ge mig nå medicin så jag slipper lägga allting på minnet.
Alla onödiga minnen som inte ens jag vill komma ihåg.
Hur allting bara far fram och tillbaka i samma banor dag ut och dag in.
Varför älta i det gamla när det kommer nytt varje dag?
Leeeeev för fan Mikaela.
Dagarna som går, det är livet.
Man glömmer ofta bort det.
Just nu njuter jag av livet. När inte biljäveln krånglar.
Kursen är rolig och jag börjar förstå vart jag vill komma i livet.
Tjolahopp. Man är deppig ibland med så ere.
Man måste bita i det sura äpplet ibland för att njuta av det goda senare.
På tal om godsaker. Håller på med maten nu, tacos.
Som jag har längtat, har suktat flera dagar, om inte veckor!
Åkte upp på coop och handlade allting så nu är det bara köttfärsen som steks, sen hugger vi in på go' maten!
Till efterrätt har jag köpt maraboukakor, såna där goda, brieost och kex. Saft och chips har vi å. Lite dipp sen igår. Har fått stå och dra sig lite. Smaklökarna kommer krypa in i hjärnan på mig av njutning. Vill inte andas på någon i onödan i morgonbitti om man säger så. (Lök bidrar inte till den bästa morgonmunnen om man säger så.)
Skulle inte förvåna mig om jag inte kommer in i bilen i morgon. Så jag måste rulla ner på stan eller nåt.
Nu är det middag! Tjing.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 | 21 | 22 |
23 | 24 |
|||
25 | 26 |
27 | 28 |
29 |
30 |
||||
|