Jag har tappat all inspration. 

Kanske för att jag inte vaknat än, det är så svårt att kliva upp tidigare än 11 på mornarna. Jaa jag vet, jag är bortskämd med sömn, men det är jag värd. Eller, kanske inte. 

Att få sova är så underbart. 

Har nog aldrig varit mer tröttmössa än vad jag är nu. 

Kul att veta? Ja det tycker jag.

Har verkligen växt i mig själv på sistone. Men är oxå svagare än någonsin. 

Hur man ska vara, hur man inte ska vara, vad man får säga och inte säga, vilka man ska umgås med och inte. 

Varför ska det vara så svårt vissa gånger?

Nu när man har fattat vad allting handlar om, allting handlar om sin egna vinning.

Varför har jag blivit så snäll för? 

Jag gör aldrig saker för min egna vinning. Tycker liksom att det är roligare att ställa upp för andra. 

Verkar inte som att det uppskattas ändå. 

Bla bla. Bara massa klagomål från min sida nu för tiden. Jag är så tråkig. Jag känner det själv. 

Jag måste få läka nångång. Låt mig vara. 

Hon gör si, han gör så. 

Min mentor på kursen berätta igår att livet är inte svårt, det är lätt, bara man vet hur man ska göra.

Hur gör man då? För att det ska bli lätt?

Livet rullar på och jag springer efter och fattar ingenting.

Känner mig helt tappad för det mesta, alla vet vad det handlar om förutom jag, jag är inte smart. Bara på mitt egna sätt. Låt mig vara det då.

Det jag inte har en aning om är kanske inte så intressant för mig.

Jag är inte insatt i allting som man borde. 

Livet ska vara enkelt. Livet ska vara fyllt med insperation. Inte massa stress om hur man ska se ut eller hur man ska vara. 

Jag är ytlig, det har jag märkt nu. Alla som inte är som alla andra tycker jag är lite roliga. 

Jag klagar på folk som har fördommar, när det verkar som att jag är värst.

Kan man inte få vara som man är då?

Jag är pratig, jag skrattar åt allt, tar ingenting seriöst och jag lever verkligen inte som man ska. 

Nångång i livet kanske jag oxå blir den här tvättäkta svensken. Som äter tacos på fredagar och kollar på lets dance med chips från OLW, har två barn och äger den nyaste volvon. 

Men det känns inte som att jag kommer trivas i det livet. 

Klart som fan jag vill ha en familj, men jag känner verkligen inte att jag är i behov av barn, dom närmsta 10 åren. 

Vet jag inte vad jag vill i mitt liv så skulle det kännas fel att föda in ett barn mitt i allt. Det skulle säkert funka, men jag vill föda ett barn när jag lärt mig att älska mig själv. 

Självklart vill jag ha en liten bebis som är min, som jag har fått med en man jag älskar, som jag har varit tillsammans med i mer än 3 månader.

Allting känns så långt borta. Precis som min moral i hjärnan. 

Att bo i en stad där barn föds på löpande band är inte kul. Asså, visst det är väl kul för dom som verkligen planerat det.

Att barn föds in i en stad/värld där allting handlar om att hugga varandra i ryggen, supa och snacka skit. 

Jag vill att mitt barn ska vara tryggt och känna att allting inte handlar om intriger.

Hittar jag ingen som jag vill ha barn med, då är det inte meningen att jag ska ha barn heller, och då är det så. 

Jag hade hellre bott på 60-talet, då människor faktiskt älskade varandra. Där man inte hade möjlighet att smsa, chatta eller gå på krogen. 

Kärleken på den tiden är ett minne blott. Det känns inte som att folk älskar varandra längre. 

Hur vet jag det? Jo för allting handlar om svartsjuka, hur man stjäl varandras pojk/flickvänner. Hur jag måste nagla sig fast vid min kille för att ingen ska ha möjlighet att ta honom i från mig. 

Jag VET hur brudar fungerar. Visst, det finns hemska killar, men killar vet vad dom vill och för det mesta säger dom det, om det inte är en klängig brud som inte släpper honom.

En sån som mig. 

Men vadå, vill man ha någonting så får man ta för sig. 
AV DOM LEDIGA KILLARNA.

Det är liksom så. Varför ta någonting som en annan människa älskar? Det är bara sjuka människor som gör så.

Ja jag vet att man inte kan stoppa kärleken. 

MEN!

Hade jag träffat en kille som har tjej hade han aldrig varit intressant för mig, eller om jag visste att en tjej va kär i honom.

Jag ska inte sticka under stolen med att jag HAR varit svinig vissa gånger. Däremot har jag aldrig snott en annan tjejs kille. Mer går jag inte in på.

Men man är faktiskt 2 om saken oxå.

Dom få gånger det hänt har jag fått reda på det i efterhand och då har jag haft jätte ångest.

Man GÖR inte så. Och även fast jag inte känner tjejen i fråga så tycker jag ändå synd om henne. 

Hur hon tror det bästa om sin kille att han verkligen älskar henne och bara vill vara med henne.

SLUTA TÄNK SÅ FÖRBANNAT MIKAELA.

Varför kan inte alla tänka som jag gör? Inte alla gånger, då hade det inte slutat bra.

För det är så här, alla kan göra misstag och strula till det ordentligt. Men man lär sig oxå av sina misstag.

Blabla, Mikaela the moraltant är på G. 

Varför jag har så mycket tankar runt det här är för att jag insett att allting handlar inte om hur man ser ut längre. 

Det handlar om vad man har innanför pannbenet. Inte innanför trosorna. Eller hur lätt man slänger av sig dom. 

Vissa har ju inte ens trosor.

Jag har betett mig som skit, jag har skitigt fullständigt i vad folk säger om mig, men i efterhand kan jag bli besviken på mig själv. Hur jag verkligen har betett mig. Det är oxå så här, utan misstag så kan man inte heller veta vad som är rätt. 

Vi tjejer är lömska. Vi är smarta när vi vill. Men jag hyllar för det mesta killar.

Vadå? Jag är ärlig iaf. Jag säger inte att jag hatar tjejer, men är inte så mycket för deras spel. (Killar kan bete sig som skit dom oxå)
Jag säger inte att alla är så, jag har träffat många sköna tjejer. 

Dock har jag inte känt efter om dom är "sköna" eller inte.

Det är oxå en grej, hur många tror att jag är lesbisk eller bi. Men det tar vi en annan gång.

Nu ska jag äta frukost, MELOOOON! 

Japp, jag är galen i melon. 

I fall for you, ignored you, believed you and treated you

Det kallas humor

Kungliga bilen!

Tappad tjej.

Tjingeling!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Shit, det var ett tag sen jag skrev. Mycket saker har hänt. Jag och Robin har varit tillsammans över ett år, min lilla tjej har fått kattungar som är 7 månader nu. Allting springer iväg. Jag har börjat jobba på hasselakollektivet, mitt drömjobb att...

Gud vad underbart livet kan bli ibland, jah är så lycklig man kan bli. Kan inte förklara. Jag har fått praktik på tunbackasstorkök, och efter 2 veckors praktik så har jag fast anställning i 6 månader, hur underbart är inte det då!? Dessutom har jag...

Joru jävel, det som jah inte trodde skulle hända har hänt. Skilda vägar for real. Jag mår bra, bättre än på länge faktiskt. Tragiskt att säga så. Men jag är lättad. Så in i helvete. Å stödet jag fått av mina vänner, det är helt otroligt! Jag fi...

Sitta hemma på en fredag å kolla på idol? Börjar bli vuxen ;) jobba i morgon. Middag för 400pers!! Asså så många gäster har jag aldrig jobbat med, på samma gång, men är så galet taggad! Johanna från museet ska jobba också! Wäääh! Fett kul! Idag...

Rise and shine Imorse klev jag upp 05.20, jobbade 5 timmar på Kulturhuset:) länge sen jag klev upp så tidigt, fick sova i fred iaf, min älskling bäst! Gjorde fika och smörgåsar för 215personer, galet mycket folk!! Haha jag å Amanda avled nästan ...